backupslf.viljamedia.com

Category: Nyheter

  • Henrik Pott: Vi är mera än producenter 

    Vi verkar i en tid där förändringstakten är hög. Stödvillkor justeras, marknader svänger snabbt, klimatet påverkar produktionen och teknikutvecklingen öppnar nya möjligheter. Men med det kommer också nya risker och då blir förmågan till analys avgörande. Vart är vi på väg, och hur positionerar vi oss? 

    Det räcker inte längre att vara duktig på att bruka jorden. Den moderna bondeföretagaren förväntas samtidigt vara ekonom, strateg, teknikanvändare och omvärldsanalytiker. Så kan man beskriva realiteterna idag.  

    Samtidigt talar vi för lite om vad detta gör med människan bakom allt. Själva bondeföretagaren. 

    Kriser är inte längre ett undantagstillstånd, numera är de en del av vardagen. De kan vara globala eller lokala, slå mot marknaden eller direkt mot gården. Det har det senaste årets händelser i omvärlden visat- I den pressen blir det lätt att arbeta mer, att försöka lösa osäkerheten med ännu fler arbetstimmar. När gränsen mellan arbete och fritid suddas ut försvinner också utrymmet för återhämtning.

    Här blir vår förmåga till resiliens avgörande. Förmågan att stanna upp, att lyfta blicken och känna: “det här klarar jag.” För det är ingen självklarhet när räkningarna hopar sig och mjölkpriset sjunker. Ändå är det just då den förmågan behövs som mest. Att ha något utanför arbetet, en hobby, ett sammanhang – det är en investering i egen balans.  

    Och mitt i allt detta finns nästa generation. Vill vi ha unga jordbrukare måste vi erbjuda mer än stöd. Vi måste erbjuda en framtid som går att tro på, där det finns utrymme att vara företagare, fatta egna beslut och utvecklas. Här spelar också våra egna val roll. Än har vi möjligheten att påverka vilka jordbruksorganisationer som verkar på svenska i Finland. Det är en fråga om inflytande, men också om framtidstro för landsbygden. 

    Och organisationer som FS4H visar vad som är möjligt. De ger unga en väg in, ansvar och erfarenhet. De skapar en grund för det som ska ta vid. Det samma gäller vår landsbygdsutveckling som stöder framtiden.  

    Så vad är då en bondeföretagare idag? Svaret är mångfacetterat. Det är inte bara en producent. Det är en beslutsfattare i ett komplext system och en människa som måste hålla, inte bara prestera. En företagare som bär ansvar för marken, företaget och kommande generationer. 

    Det är en krävande roll. Men också en av de viktigaste vi har. 

     

    Ordförande Potts ledartext ingår i publikationen Bondeföretagaren 2026. 

     

  • Häng med på studiebesök i Västra Nyland den 18.8

    Tisdag 18.8. ordnar SLF och Svenska Trädgårdsförbundet en studieresa i Västra Nyland för dig som är intresserad av bär- och grönsaksodling.

    Vi besöker två gårdar med professionell bär- och grönsaksproduktion. Dessutom får vi en rundvandring i fruktträdgården Fructicetum i Lojo med mångsidigt sorturval.

    Lunch på egen bekostnad på Alitalon Viinitila. Häng med på en lärorik dagsutflykt och låt dig inspireras!

    Transport sker med egna fordon, samåkning rekommenderas i mån av möjlighet.

    Anmälning senast 10.8. via detta formulär.

    Program:
    09:30             Samling på Tuiskula Farm, (Lappersvägen 496, Sjundeå)
    11:00             Lunch på Alitalon Viinitila (Pietilävägen 138, Lojo)
    12:00             Rundvandring på Fructicetum (Lojoövägen 929, Lojo)
    14:00             Lillbreds Bärgård och Café (Ingå Kustvägen 1620, Ingå)
    15:30             Hemfärd

    Tilläggsuppgifter: Lucas Lindelöf (SLF), lucas.lindelof@slf.fi / 050 401 1534

    Välkommen med!

  • Minister Sari Essayah: Hur landsbygden fungerar är av nationell betydelse

    Statsrådets landsbygdspolitiska redogörelse behandlas för närvarande i riksdagen. Den visar att landsbygden är en central del av Finlands hållbara framtid. Hur landsbygden fungerar berör nationell försörjningsberedskap, hållbar ekonomisk tillväxt och sociala sammanhållning.

    Redogörelsen identifierar stora möjligheter inom bio- och cirkulär ekonomi, energiomställning, livsmedelskedjan, natur- och landskapsvård, naturbaserat välbefinnande, hållbar turism samt kreativa och kulturella näringar. Det handlar på nationell nivå om värdeskapande i miljardklassen. Samtidigt betonas att landsbygden i många avseenden fungerar annorlunda än städerna, vilket har direkt betydelse för hur dessa möjligheter kan förverkligas och målsättningar omsättas i praktiken. 

    Företagandet på landsbygden är mer småskaligt, branschöverskridande och platsbundet. Boende, tillgång till service och infrastrukturens skick är tätt sammanflätade med boende och företagens verksamhetsförutsättningar. Innovationer uppstår ofta i praktiskt samspel mellan natur, företag och nätverk, där även yrkesutbildningen spelar en central roll. Civilsamhället har en mer bärande funktion än i städerna genom föreningar och frivilligverksamhet som bidrar till och upprätthåller sammanhållning, service, infrastruktur och trygghet.  

    Samtidigt identifieras tydliga strukturella utmaningar. Landsbygdsbefolkningen fortsätter minska och åldras. Flyttningsrörelsen är selektiv. Bristen på arbetskraft och kompetens är stor. Behovet av nya företagare och lyckade ägarbyten är omfattande. Tillgången till finansiering och innovationsresurser bromsar utvecklingen. Konstanta förändringar i basservicen och digitalisering av tjänster påverkar förtroendet för det offentliga. Utmaningarna slår olika i landets olika delar och i olika landsbygdsområden. Platsneutrala lösningar som utgår ifrån nationella eller regionala medeltal och lägesbilder riskerar att fördjupa ojämlikheter områdena emellan. 

    Intresset för att bo på landsbygden är ändå alltjämt starkt. Livskvaliteten upplevs som hög och omgivningen som gynnande för både vardagsliv och innovativt företagande. Hur detta intresse kan omsättas i faktiska flytt‑ och etableringsbeslut, eller konkretiseras i rätten till att stanna kvar, är därför en nyckelfråga. Det är också här redogörelsen placerar sitt utvecklingsfokus och identifierar fem tväradministrativa målhelheter och 23 stycken rekommendationer som tillsammans ska stärka landsbygdens livskraft på lång sikt. Målhelheterna berör uppdaterad digital och fysisk tillgänglighet, där fungerande kommunikationer, transporter och datakommunikationsförbindelser utgör grundförutsättningar för boende, företagande och service. Behovet av att stärka strukturer som möjliggör ekonomisk förnyelse, tillgång till finansiering, innovationsverksamhet och kompetensutveckling i landsbygdsområdena betonas. En fungerande vardag med välbefinnande, tillit och framtidstro, där boende, service, kultur, gemenskap och trygghet ses som ömsesidigt beroende faktorer betonas. Vidare lyfts behovet av att samla, utveckla och bättre utnyttja samhällelig landsbygdsinformation, för att beslutsfattandet ska utgå ifrån relevant och platsanpassad kunskap. Slutligen betonar redogörelsen vikten av att stärka landsbygdspolitiska och förvaltningsövergripande samordningen. 

    En bärande princip är att ansvaret för landsbygdens livskraft inte ligger hos en enskild aktör eller sektor. Slutsatsen är också tydlig: när de tväradministrativa målen omsätts i konsekventa, platsbaserade åtgärder kan intresset för landsbygdsboende, företagande och medborgarverksamhet omvandlas till bestående livskraft och vidare till allt starkare nationell försörjningsberedskap, hållbar ekonomisk tillväxt och social sammanhållning. 

     

    Sari Essayah  

    Jord- och skogsbruksminister  

    (Krönikan ingår i årets upplaga av Bondeföretagaren)

  • Pressmeddelande: ProAgria stärker det nordiska samarbetet för ökad livsmedelsberedskap och utveckling av lantbruket

    ProAgria, Hushållningssällskapen i Sverige och Norsk Landbruksrådgivning har under de senaste åren intensifierat sitt samarbete för att ytterligare stärka de nordiska rådgivningsorganisationernas gemensamma arbete.

    Syftet med samarbetet är att stärka beredskapen på gårdsnivå, utveckla rådgivningstjänsterna och bidra till en starkare regional och nordisk livsmedelsberedskap i ett föränderligt omvärldsläge.

    Under Farmari-mässan i Kalajoki den 25–27 juni diskuterade organisationernas ledning det fortsatta samarbetet tillsammans med representanter för Försörjningsberedskapscentralen, Jord- och skogsbruksministeriet samt MTK.

    Samarbetet fortsatte den 2–3 juli i Brunnby i Sverige, där ledning och växtodlingsexperter från de tre organisationerna besökte Brunnbys lantbruksmässa och tog del av sort-, gödslings- och växtskyddsförsök inom Sverigeförsöken. Under mötet enades parterna också om att fördjupa samarbetet kring försöksverksamhet och kunskapsutbyte.

    – Viljan att utveckla samarbetet mellan de nordiska rådgivningsorganisationerna är stark. Ett fördjupat samarbete är viktigt både för lantbrukets konkurrenskraft och för den nordiska livsmedelsberedskapen, säger Vesa Nuolioja, direktör för ProAgria Centralförbundet.

    Nuolioja framhåller samtidigt de svenskspråkiga ProAgria-organisationernas viktiga roll i det nordiska samarbetet.

    – Deras insats har varit avgörande för att utveckla det nordiska samarbetet, säger han.

    Direktör Bjarne Westerlund vid Finska Hushållningssällskapet och direktör Meira-Pia Lohiluoma vid Österbottens svenska lantbrukssällskap delar uppfattningen att ett nära nordiskt samarbete är en viktig förutsättning för att stärka både livsmedelsberedskapen och utvecklingen av produktionen på gårdsnivå.

     

    På bild: Bo Selerud, vd för Hushållningssällskapen i Sverige, Anne-Kari Heen, Norsk Lantbruksrådgivning, Jenny Enbär, vd för Ålands hushållningssällskap, Meira-Pia Lohiluoma, direktör ProAgria Lantbrukssällskapet, Bjarne Westerlund, direktör Finska Hushållningssällskapet

     

    Tilläggsuppgifter:

    Vesa Nuolioja

    Meira-Pia Lohiluoma

    Bjarne Westerlund

  • Brännlandet: För oss är det viktigt med kvalitet och framtidstro 

    I Perus i Kristinestad ligger idylliska Brännlandet,  ett jordbruk och en gårdsbutik som drivs av familjen Mari Lönnqvist och Jonas Lillgäls. Här odlas främst matpotatis, men också sparris och olika grönsaker.  

    Samtidigt växer familjen: tredje barnet är på kommande och vardagen består av en ständig balans mellan familjeliv och arbete. 

    – Gårdsbutiken fungerar bra, säger Mari Lönnqvist. Det är självbetjäning och folk verkar uppskatta enkelheten. 

    I den lilla gårdsbutiken säljs säsongens produkter direkt till kunderna. Potatisen är basen, men här finns också bland annat lök, purjolök, persilja och fänkål. Direktförsäljningen har blivit en allt viktigare del av verksamheten. 

    – Man tänkte kanske inte att det skulle gå att sälja potatis från en liten kiosk i Perus, men folk gillar att köpa direkt från gården. Där finns ännu tillväxtpotential, säger Mari Lönnqvist.  

    Långa kvällar under odlingssäsongen 

    På Brännlandet är arbetsdagarna långa och varierande.  

    – Först ska barnen upp på morgonen och till förskolan, sedan fortsätter arbetsdagen här hemma, säger Mari.  

    På vinter arbetar Jonas mycket ute i skogen eller med reparationer av maskiner och utrustning. Mari sköter potatisleveranserna samt packar potatis till direktförsäljningen. Sommartid delar dom på åkerarbeten. 

    – Det är bra att vi är två om det här, så förstår man varandra, säger Jonas. Vi har en naturlig arbetsfördelning.

    – Vettja he gar bra, tillägger Jonas.  

    Arbetet tar sällan slut när kvällen kommer. 

    – Vi jobbar på långa kvällar under odlingssäsongen. Alltid är det någon som är ute på kvällarna. Vi har delat upp det så att varannan kväll jobbar man och varannan nattar barnen. Man får mycket gjort kvällstid, säger Jonas.  

     Tror på kvalitet före volym 

    Trots att efterfrågan på närproducerad mat ökat beskriver familjen potatismarknaden som är rätt utmanande. 

    – Det finns ett visst överutbud just nu och kostnaderna har stigit medan potatispriset är detsamma, säger Jonas. 

    Därför har Brännlandet valt att fokusera på kvalitet snarare än volym. 

    – Vi satsar på kvalitet, det är det viktigaste. 

    Familjen har kontrakt med två packerier, men utvecklar samtidigt sin egen direktförsäljning för att stå stadigare i en osäker marknad. 

    Mod att pröva nya saker 

    På Brännlandet pågår också ett långsiktigt arbete för att förbättra jordmånen och minska behovet av gödsel. Växelbruk, klövervall och bättre humushalt är centrala delar i odlingen. 

    – Om man specialiserar sig måste man också våga tänka nytt. Vi har satsat hårt på att få jorden i bättre skick, säger Jonas. 

    Familjen har bland annat inspirerats av ekologiska odlingsmetoder. 

    – Vi har kollat mycket på hur man kan odla utan gödsel. Då måste vi också klara av att ta ner på gödselgivorna. Vi är redan nere på mindre kväve per jordmassa än tidigare, säger Jonas.  

    Förutom potatis har Brännlandet gjort sig känt för sin sparrisodling. Det började i liten skala. 

    – Vi hade först tusen plantor, sedan utökade vi till femtusen. Och det har gått bra, berättar Mari.  

    Sparrissäsongen är intensiv men kort, och brukar pågå fram till midsommar. Intresset från kunderna har varit stort. 

    Samtidigt ser familjen på nya möjligheter inom jordbruket och följer diskussionerna kring potatisens sidoströmmar och framtida användning. 

    – Vi har varit med på en del möten om sidoströmmar, men det finns ganska få i dag eftersom det mesta av potatisen faktiskt går åt. 

     

    Artikeln är publicerad i Bondeföretagaren som lanserades i juni.  

     

  • Farmarimässan är igång

    Farmarimässan är en av årets viktigaste mötesplatser för lantbruket. Här möts producenter, företagare, forskare, myndigheter, politiker och organisationer för att diskutera framtidens jordbruk och landsbygd. Det är också en plats där nya idéer växer fram, samarbeten tar form och där många av de frågor som senare blir beslut börjar diskuteras.

    För oss i SLF är det därför viktigt att vara på plats.

    Som centralförbund har vi ett ansvar att jobba med intressebevakning på flera plan och bidra med den kunskap och de erfarenheter som finns inom det finlandssvenska lantbruket. Vi vill vara en aktiv part i de diskussioner som formar framtidens jordbruk oavsett om de handlar om försörjningsberedskap, EU-politik, generationsväxlingar, hållbarhet eller lönsamhet.

    Att påverka handlar inte enbart om att finnas med när beslut fattas. Det handlar om att vara med långt tidigare, när idéer diskuteras, perspektiv möts och förståelse byggs upp. Utan dialog blir det svårt att skapa förändring, och utan närvaro riskerar viktiga erfarenheter och regionala perspektiv att inte komma fram. Därför är event som Farmari väldigt viktigt. Och därför känns det extra värdefullt att vi i år fått möjlighet att bidra till det svenska programmet på scenerna. Under de kommande dagarna deltar vi i samtal om nordisk livsmedelsberedskap, utvecklingen i Bryssel och EU jordbrukspolitik, generationsväxlingar och hur hållbarhet och lönsamhet kan förenas i framtidens lantbruk. Det är frågor som påverkar våra medlemmar här och nu, men också under lång tid framöver.

    Samtidigt är kanske de viktigaste mötena de som sker mellan programpunkterna. Samtalen med producenter, unga företagare, samarbetspartners och beslutsfattare ger oss en djupare förståelse för vardagen på gårdarna och de utmaningar och möjligheter som finns runt om i Svenskfinland. Det är genom att lyssna, föra dialog och ta del av olika perspektiv som vi kan utveckla vårt arbete och fortsätta vara en stark röst.

    Vi ser fram emot några inspirerande dagar fyllda av samtal, nya möten och viktiga diskussioner.

    Kom gärna förbi och hälsa på oss om du är på plats!

     

    HÄR hittar du programmet!

     

    Anna Bertills

    VD, SLF

  • Arto Vuollet: Tack vare det varma vädret mognar jordgubbar till självplock

    Enligt ProAgrias aktuella växtodlingsöversikt ligger växtsäsongen nu ungefär en vecka före det normala i stora delar av Finland. De gynnsamma väderförhållandena har särskilt gynnat ärter, havre och höstvete, som för närvarande hör till de mest lovande grödorna.

    Trots den positiva utvecklingen finns det regionala skillnader. I vissa områden har nederbörden varit riklig, vilket försvårat växtskyddsarbete och andra odlingsåtgärder. Samtidigt rapporteras det från bland annat Egentliga Finland, Satakunta, Nyland, Tavastland och Pirkanmaa att ytterligare regn fortfarande behövs för att säkerställa en god utveckling av grödorna.

    – Jordgubbarna har mognat snabbt på friland tack vare det varma vädret under midsommar. På gårdar i södra delen av landet börjar redan huvudskörden av jordgubbar på friland, medan på andra gårdar plockar man de första bären, säger Arto Vuollet som är sakkunnig i trädgårdsproduktion vid SLF.

    Självplockningssäsongen för jordgubbar på friland inleds nu och utbudet av jordgubbar blir allt större ju närmare juli vi kommer. Jordgubbssäsongen förväntas bli lång på grund av regionala skillnader, det relativt svala vädret och det breda sortimentet av sorter.

    – Just nu plockas hallon från tunnelodlingar. Frilandshallonen blommar och bären mognar i slutet av juli. Även vinbärsskörden är på väg att mogna i slutet av juli. En nykomling i det inhemska bärsortimentet är blåbärstry (honungsbär, haskap), vars skördesäsong inleds denna vecka i södra Finland, säger Vuollet.

    Utbudet av tidig potatis och tidiga grönsaker ökar ju längre in i sommaren vi går. Skördesäsongen för frilandssallat har börjat lovande. Avsaknaden av värmeböljor har gynnat även kålen och andra trädgårdsväxter.

  • Välkommen med på studiebesök i västra Nyland tisdagen 18.8.2026

    Tisdagen 18.8 ordnar SLF och Svenska Trädgårdsförbundet en studieresa i Västra Nyland för dig som är intresserad av bär- och grönsaksodling.

    Vi besöker två gårdar med professionell bär- och grönsaksproduktion. Dessutom får vi en rundvandring i fruktträdgården Fructicetum i Lojo med mångsidigt sorturval. Lunch på egen bekostnad på Alitalon Viinitila.

    Häng med på en lärorik dagsutflykt och låt dig inspireras!

    Transport sker med egna fordon, samåkning rekommenderas i mån av möjlighet.

    Anmälning senast 10.8.2026 

    Anmäl dig senast måndagen 10.8 via det här formuläret eller QR-koden till höger.

    Program

    09:30    Samling på Tuiskula Farm  (Lappersvägen 496, Sjundeå)
    11:00    Lunch på Alitalon Viinitila  (Pietilävägen 138, Lojo)
    12:00    Rundvandring på Fructicetum  (Lojoövägen 929, Lojo)
    14:00    Lillbreds Bärgård och Café  (Ingå Kustvägen 1620, Ingå)
    15:30    Hemfärd

    Mera information

    Tilläggsuppgifter ges av Lucas Lindelöf (SLF), lucas.lindelof@slf.fi / 050 401 1534

    Välkommen med!

  • Läs nyaste Bondeföretagaren elektroniskt

    Tidningen delades bl.a. ut som bilaga till Landsbygdens Folk fredagen 12.6. Här kan du läsa den elektroniskt.

    Läs bl.a. om att den finländska matsäkerheten börjar på gården, odling av koriander, kummin och oljehampa i Brusaby samt att generationsväxling kräver lång framförhållning.

    Det här numret innehåller också följande:

    • Lantbruksrådgivningen har en central roll i Ålands försörjningsberedskap
    • Gemenskap – en grundpelare i vår mentala krisberedskap
    • Agrologer gör skillnad – Novia bygger framtidens bioekonomi i Åbo
    • Ny energilag kan förutsätta besiktningar
    • Energigemenskaper kan stärka Finlands beredskap
    • Krönika – Sari Essayah: Hur landsbygden fungerar är av nationell betydelse
    • Bolagisering ska vara ett strategiskt beslut
    • Från spannmål till dikor – ung generation tar över familjegården
    • Leader-finansieringen – för rätten att stanna
    • Lucas Lindelöf: Stora förändringar och många möjligheter
    • Nytt motorevenemang på landsbygdsungas initiativ

    … samt annat smått och gott om aktuella saker.

  • Inhemsk tidig potatis, grönsaker och jordgubbar till midsommar

    Växtodlingsrapport 3/2026 (11.6)

    Utbudet av tidig potatis ökar hela tiden och till midsommar väntas tidig potatis från flera olika odlingsregioner.

    Av tidiga grönsaker har de första gurkorna, tidig kål och trädgårdsärtor skördats, förutom buntgrönsaker. Rabarbersäsongen fortsätter och tillgången på inhemsk sparris tar slut till midsommar. Det varma vädret har påskyndat tillväxten.

    På vissa håll är det brist på bevattningsvatten

    I västra Finland börjar det redan bli brist på bevattningsvatten på vissa håll, eftersom åvattenstånden är mycket låga. I östra Finland har det kommit rikliga regn som har avbrutit den långa torka som rått i östra Finland.

    Jordgubbarna skördas fortfarande huvudsakligen från tunnelodlingar, men de första jordgubbarna plockas redan på friland i landets sydvästra delar. Vissa sorter har blommar nu, men olika sorter och odlingsmetoder förlänger jordgubbssäsongen. Den egentliga skördesäsongen på friland börjar vid midsommar.

    De första hallonen finns till försäljning

    De första hallonen från odlingstunnlarna finns redan till försäljning. Vinbären har delvis redan kart tack vare det varma vädret. På friland har hallonen övervintrat bra, eftersom det inte fanns några milda perioder under vintern som skulle ha fått skotten att börja växa för tidigt. Andra bärväxter har lokala skador efter vintern. Växthusgrönsakerna ger nu riklig skörd.

    Läs hela växtodlingsrapporten (på finska)

    Pelloilla eletään nyt kiivaan kasvun aikaa

    Mera information

    Växtodlingsrapporten har gjorts utgående från uppgifter av ProAgria centralernas sakkunniga. 

    Mera information om trädgårdsväxter ges av Arto Vuollet, sakkunnig inom trädgårdsproduktion på SLF
    tfn 050 476 1180, arto.vuollet@slf.fi

    Följande rapporter

    Årets följande växtodlingsrapporter publiceras 24.6, 20.8 och 24.9.