backupslf.viljamedia.com

Category: Okategoriserade

  • Lindelöf: Stora förändringar och många möjligheter 

    Finländarnas intresse för inhemska grönsaker, hållbar matproduktion och närodlat fortsätter att växa. Samtidigt förändras trädgårdsbranschen snabbt under trycket av klimatförändringar, ny teknologi och ökade kompetenskrav. 

     Enligt Lucas Lindelöf, utvecklingschef vid Svenska lantbrukssällskapens förbund (SLF), står branschen inför både stora utmaningar och stora möjligheter under de kommande åren. 

    – Konsumtionen av grönsaker är tydligt på uppgång i Finland och de nya näringsrekommendationerna stöder den utvecklingen långsiktigt. Det finns absolut potential att öka både den inhemska produktionen och konsumtionen märkbart framöver, säger Lindelöf. 

    Han ser också att konsumenternas intresse för närodlat och hållbarhet fortsätter stärkas. 

    – Korta leveranskedjor, småskalig produktion och direktförsäljning “trendar” starkt just nu. Även ekoproduktionen, som haft det tufft under inflationen och de senaste årens kriser, ser ut att börja återhämta sig igen. 

    Samtidigt förändras förutsättningarna för odlingen snabbt. Klimatförändringen påverkar redan idag trädgårdsproduktionen på många sätt. 

    – Vi ser både positiva och negativa effekter. På den positiva sidan finns längre växtsäsonger och möjligheten att odla nya grödor som tidigare varit svåra att producera här. Men samtidigt ökar problemen med extremväder, nya växtsjukdomar och skadegörare, speciellt på friland, säger Lindelöf. 

    Lindelöf lyfter bland annat fram ogräsarter som hönshirs som växande problem även på trädgårdssidan. Coloradoskalbaggen observerades i fjol på många ställen i landet och bedöms bli ett större hot i framtiden om den klarar av att övervintra. 

    – Samtidigt tas växtskyddsmedel bort från marknaden i rask takt och nya ersättande produkter kommer inte tillräckligt snabbt. Det ställer helt nya krav på odlarna och många, även på den konventionella sidan, funderar nu på hur man kan bli mindre beroende av kemiska växtskyddsmedel. Detta är förstås positivt ur miljöperspektiv och kan ha gynnsamma effekter långsiktigt. 

    Extremväder med torka, ojämn nederbörd och vattenbrist blir också vanligare. 

    – Tillgången till vatten och fungerande bevattningssystem blir allt viktigare framöver. Samtidigt behöver man satsa på markens odlingsskick och jordhälsan för att klara de här variationerna bättre. 

    En tydlig trend inom branschen är den snabba expansionen av tunnelodling. Särskilt bärodlingen i tunnlar ökar kraftigt. 

    – Tunnelodling är ett relativt kostnadseffektivt sätt att höja skördenivåerna och samtidigt minska riskerna med vädervariationer. Där ser vi en väldigt stark utveckling just nu. 

    Precis som inom lantbruket sker också en tydlig strukturomvandling inom trädgårdsproduktionen. Företagen blir färre men större, samtidigt som kompetenskraven ökar. 

    – År 2025 finns det ungefär 2 760 trädgårdsföretag i Finland, varav en fjärdedel är växthusföretag. Arealen har hållits relativt stabil, men företagsstrukturen förändras hela tiden, säger Lindelöf. 

    Bristen på arbetskraft är samtidigt en verklighet för många företag. 

    – Frågan är också vilken typ av kompetens som behövs i framtiden. Teknologi, automatisering och dataanvändning blir allt viktigare även inom trädgårdsproduktionen. 

    Automatiseringen är enligt Lindelöf både nödvändig och utmanande. 

    – Utvecklingen ger möjligheter att effektivera produktionen, men investeringarna är ofta stora. Där har större företag betydligt lättare att få finansiering än mindre företag, där riskviljan naturligt är lägre. 

    Lönsamheten varierar också kraftigt mellan olika produktionsinriktningar. Växthusproduktionen har generellt klarat sig bättre än frilandsodlingen. 

    – Gurka och tomat går fortfarande bra inom växthusproduktionen och där sker också mycket produktutveckling som höjer mervärdet. Specialtomater har till exempel i stor utsträckning ersatt traditionella volymtomater, säger Lindelöf. 

    – Morot och potatis är fortfarande dominerande grödor, men dålig lönsamhet och perioder av överproduktion har pressat priserna under de senaste åren. 

    Trots de många utmaningarna ser Lucas Lindelöf  ljust på framtiden. 

    – Utmaningarna räcker definitivt till, men det gör möjligheterna också. Intresset för inhemsk mat, hållbarhet och lokal produktion växer hela tiden. För de företag som lyckas utveckla sin verksamhet och hitta rätt nisch är framtidsutsikterna inom trädgårdsproduktionen mycket goda. 

    SEPARAT:  

    Faktaruta: Lucas Lindelöfs 3 spaningar om framtidens trädgårdsproduktion 

    1. Konsumenterna vill ha mer närodlat och hållbart
      Efterfrågan på inhemska grönsaker fortsätter växa i Finland. Hälsotrender, nya näringsrekommendationer och intresset för hållbar matproduktion stärker utvecklingen långsiktigt. Direktförsäljning, småskalighet och korta leveranskedjor blir allt viktigare konkurrensfördelar.
    2. Klimatförändringen förändrar spelplanen
      Längre växtsäsonger och möjligheten att odla nya grödor skapar nya möjligheter, men samtidigt ökar utmaningarna med extremväder, vattenbrist, nya ogräs och skadegörare. Framtidens odling kräverfungerande bevattningssystem, bättre jordhälsa och nya lösningar inom växtskydd. 
    3. Teknologi och specialisering blir avgörande
      Automatisering, tunnelodling och ny teknik kommer att spela en allt större roll inom trädgårdsproduktionen. Företag som satsar på specialprodukter, hög kvalitet och effektiv produktion har bäst möjligheter att stärka sin lönsamhet i framtiden.

     

    Artikeln ingår i årets Bondeföretagaren

  • Pressmeddelande: ProAgria stärker det nordiska samarbetet för ökad livsmedelsberedskap och utveckling av lantbruket

    ProAgria, Hushållningssällskapen i Sverige och Norsk Landbruksrådgivning har under de senaste åren intensifierat sitt samarbete för att ytterligare stärka de nordiska rådgivningsorganisationernas gemensamma arbete.

    Syftet med samarbetet är att stärka beredskapen på gårdsnivå, utveckla rådgivningstjänsterna och bidra till en starkare regional och nordisk livsmedelsberedskap i ett föränderligt omvärldsläge.

    Under Farmari-mässan i Kalajoki den 25–27 juni diskuterade organisationernas ledning det fortsatta samarbetet tillsammans med representanter för Försörjningsberedskapscentralen, Jord- och skogsbruksministeriet samt MTK.

    Samarbetet fortsatte den 2–3 juli i Brunnby i Sverige, där ledning och växtodlingsexperter från de tre organisationerna besökte Brunnbys lantbruksmässa och tog del av sort-, gödslings- och växtskyddsförsök inom Sverigeförsöken. Under mötet enades parterna också om att fördjupa samarbetet kring försöksverksamhet och kunskapsutbyte.

    – Viljan att utveckla samarbetet mellan de nordiska rådgivningsorganisationerna är stark. Ett fördjupat samarbete är viktigt både för lantbrukets konkurrenskraft och för den nordiska livsmedelsberedskapen, säger Vesa Nuolioja, direktör för ProAgria Centralförbundet.

    Nuolioja framhåller samtidigt de svenskspråkiga ProAgria-organisationernas viktiga roll i det nordiska samarbetet.

    – Deras insats har varit avgörande för att utveckla det nordiska samarbetet, säger han.

    Direktör Bjarne Westerlund vid Finska Hushållningssällskapet och direktör Meira-Pia Lohiluoma vid Österbottens svenska lantbrukssällskap delar uppfattningen att ett nära nordiskt samarbete är en viktig förutsättning för att stärka både livsmedelsberedskapen och utvecklingen av produktionen på gårdsnivå.

     

    På bild: Bo Selerud, vd för Hushållningssällskapen i Sverige, Anne-Kari Heen, Norsk Lantbruksrådgivning, Jenny Enbär, vd för Ålands hushållningssällskap, Meira-Pia Lohiluoma, direktör ProAgria Lantbrukssällskapet, Bjarne Westerlund, direktör Finska Hushållningssällskapet

     

    Tilläggsuppgifter:

    Vesa Nuolioja

    Meira-Pia Lohiluoma

    Bjarne Westerlund

  • Brännlandet: För oss är det viktigt med kvalitet och framtidstro 

    I Perus i Kristinestad ligger idylliska Brännlandet,  ett jordbruk och en gårdsbutik som drivs av familjen Mari Lönnqvist och Jonas Lillgäls. Här odlas främst matpotatis, men också sparris och olika grönsaker.  

    Samtidigt växer familjen: tredje barnet är på kommande och vardagen består av en ständig balans mellan familjeliv och arbete. 

    – Gårdsbutiken fungerar bra, säger Mari Lönnqvist. Det är självbetjäning och folk verkar uppskatta enkelheten. 

    I den lilla gårdsbutiken säljs säsongens produkter direkt till kunderna. Potatisen är basen, men här finns också bland annat lök, purjolök, persilja och fänkål. Direktförsäljningen har blivit en allt viktigare del av verksamheten. 

    – Man tänkte kanske inte att det skulle gå att sälja potatis från en liten kiosk i Perus, men folk gillar att köpa direkt från gården. Där finns ännu tillväxtpotential, säger Mari Lönnqvist.  

    Långa kvällar under odlingssäsongen 

    På Brännlandet är arbetsdagarna långa och varierande.  

    – Först ska barnen upp på morgonen och till förskolan, sedan fortsätter arbetsdagen här hemma, säger Mari.  

    På vinter arbetar Jonas mycket ute i skogen eller med reparationer av maskiner och utrustning. Mari sköter potatisleveranserna samt packar potatis till direktförsäljningen. Sommartid delar dom på åkerarbeten. 

    – Det är bra att vi är två om det här, så förstår man varandra, säger Jonas. Vi har en naturlig arbetsfördelning.

    – Vettja he gar bra, tillägger Jonas.  

    Arbetet tar sällan slut när kvällen kommer. 

    – Vi jobbar på långa kvällar under odlingssäsongen. Alltid är det någon som är ute på kvällarna. Vi har delat upp det så att varannan kväll jobbar man och varannan nattar barnen. Man får mycket gjort kvällstid, säger Jonas.  

     Tror på kvalitet före volym 

    Trots att efterfrågan på närproducerad mat ökat beskriver familjen potatismarknaden som är rätt utmanande. 

    – Det finns ett visst överutbud just nu och kostnaderna har stigit medan potatispriset är detsamma, säger Jonas. 

    Därför har Brännlandet valt att fokusera på kvalitet snarare än volym. 

    – Vi satsar på kvalitet, det är det viktigaste. 

    Familjen har kontrakt med två packerier, men utvecklar samtidigt sin egen direktförsäljning för att stå stadigare i en osäker marknad. 

    Mod att pröva nya saker 

    På Brännlandet pågår också ett långsiktigt arbete för att förbättra jordmånen och minska behovet av gödsel. Växelbruk, klövervall och bättre humushalt är centrala delar i odlingen. 

    – Om man specialiserar sig måste man också våga tänka nytt. Vi har satsat hårt på att få jorden i bättre skick, säger Jonas. 

    Familjen har bland annat inspirerats av ekologiska odlingsmetoder. 

    – Vi har kollat mycket på hur man kan odla utan gödsel. Då måste vi också klara av att ta ner på gödselgivorna. Vi är redan nere på mindre kväve per jordmassa än tidigare, säger Jonas.  

    Förutom potatis har Brännlandet gjort sig känt för sin sparrisodling. Det började i liten skala. 

    – Vi hade först tusen plantor, sedan utökade vi till femtusen. Och det har gått bra, berättar Mari.  

    Sparrissäsongen är intensiv men kort, och brukar pågå fram till midsommar. Intresset från kunderna har varit stort. 

    Samtidigt ser familjen på nya möjligheter inom jordbruket och följer diskussionerna kring potatisens sidoströmmar och framtida användning. 

    – Vi har varit med på en del möten om sidoströmmar, men det finns ganska få i dag eftersom det mesta av potatisen faktiskt går åt. 

     

    Artikeln är publicerad i Bondeföretagaren som lanserades i juni.  

     

  • Farmarimässan är igång

    Farmarimässan är en av årets viktigaste mötesplatser för lantbruket. Här möts producenter, företagare, forskare, myndigheter, politiker och organisationer för att diskutera framtidens jordbruk och landsbygd. Det är också en plats där nya idéer växer fram, samarbeten tar form och där många av de frågor som senare blir beslut börjar diskuteras.

    För oss i SLF är det därför viktigt att vara på plats.

    Som centralförbund har vi ett ansvar att jobba med intressebevakning på flera plan och bidra med den kunskap och de erfarenheter som finns inom det finlandssvenska lantbruket. Vi vill vara en aktiv part i de diskussioner som formar framtidens jordbruk oavsett om de handlar om försörjningsberedskap, EU-politik, generationsväxlingar, hållbarhet eller lönsamhet.

    Att påverka handlar inte enbart om att finnas med när beslut fattas. Det handlar om att vara med långt tidigare, när idéer diskuteras, perspektiv möts och förståelse byggs upp. Utan dialog blir det svårt att skapa förändring, och utan närvaro riskerar viktiga erfarenheter och regionala perspektiv att inte komma fram. Därför är event som Farmari väldigt viktigt. Och därför känns det extra värdefullt att vi i år fått möjlighet att bidra till det svenska programmet på scenerna. Under de kommande dagarna deltar vi i samtal om nordisk livsmedelsberedskap, utvecklingen i Bryssel och EU jordbrukspolitik, generationsväxlingar och hur hållbarhet och lönsamhet kan förenas i framtidens lantbruk. Det är frågor som påverkar våra medlemmar här och nu, men också under lång tid framöver.

    Samtidigt är kanske de viktigaste mötena de som sker mellan programpunkterna. Samtalen med producenter, unga företagare, samarbetspartners och beslutsfattare ger oss en djupare förståelse för vardagen på gårdarna och de utmaningar och möjligheter som finns runt om i Svenskfinland. Det är genom att lyssna, föra dialog och ta del av olika perspektiv som vi kan utveckla vårt arbete och fortsätta vara en stark röst.

    Vi ser fram emot några inspirerande dagar fyllda av samtal, nya möten och viktiga diskussioner.

    Kom gärna förbi och hälsa på oss om du är på plats!

     

    HÄR hittar du programmet!

     

    Anna Bertills

    VD, SLF